Jag fick en idé för några dagar sedan, som jag tänkte att jag skulle dela med mig av. Jag kan inte riktigt bestämma mig för om den är bra eller dålig och tänkte att ni kanske kunde hjälpa mig att avgöra det.

Vi beklagar oss ibland över att kommunens hemsida är lite tråkig vad det gäller innehåll, och ofta dåligt uppdaterad. Den andra sidan potentiella besökare eller människor som vill flytta till Arjeplog tittar på är antagligen turistbyråns hemsida: http://polcirkeln.nu. Det är inget större fel på den, men jag känner ändå att den kunde vara lite roligare.

Tänk om vi skulle göra en egen sida? Det finns naturligtvis ingen som skulle orka göra en sådan sida själv, men man skulle kunna göra en Wiki-sida. Alla får hjälpas åt. Den skulle kunna innehålla lite allt möjligt. Delvis ett uppslagsverk, delvis turistinformation och kanske ett forum? För att det ska bli ett bra innehåll krävs det att man får folk att engagera sig. Men om man får ett bra innehåll, kan man få mycket besökare. Lyckas man få mycket besökare, kan man låta lokala företag annonsera på sidan. Skänker man sedan alla intäkter till en god sak (exempelvis behöver Arjeplogs biografförening ny utrustning) så kanske det finns någon som skulle kunna tänka sig att bidra? När det sedan blir stor succé i Arjeplog, så låter man andra kommuner vara med, som Arvidsjaur och Sorsele.

Vad säger ni? Var det här en bra idé eller en dålig idé?

I morse var det inte ”grinolle” som irriterade mig, utan den här gången var det en artikel i Arjeplognytt som gjorde mig upprörd. Jag citerar vårt kommunalråd:

[...] jag upplever att vi är lite ambivalenta i frågan om vindkraft. Ska vi gå ut och lobba för det här, och förknippas med vindkraft, så tycker jag att vi ska vara överens allihopa om det.

Vi ställer oss alltså positiva till ett nytt vattenkraftverk i Arjeplogsströmmarna, men vi tycker tydligen att det är så kontroversiellt med vindkraft att vi inte riktigt vågar lobba för ett forskningscentra i Arjeplog. Det är alltså inte tal om några enorma vindkraftsparker, utan det handlar om forskning, men vi är tydligen inte säkra på om vi vill att folk ute i landet ska koppla ihop Arjeplog med sådan kontroversiell verksamhet.

Nu tänker jag uppmana politikerna i Arjeplog att snabbt komma överens om att det är bra med forskning (även om det är vindkraft det handlar om), och att den gärna får bedrivas i Arjeplog. Visserligen finns det frågetecken kring hur bra vindkraft egentligen är, det håller jag med om, men det är därför man forskar. För att se om det inte kan bli lite bättre. Jag ska inte heller förneka att det är fult med vindkraftverk, men skulle vi föredra ett kärnkraftverk? Eller att ytterligare bygga ut vattenkraften?

Jag dristar mig till att påstå att Arjeplog faktiskt skulle tjäna på att förknippas med vindkraftsforskning. Det handlar trots allt om hur vi i framtiden ska kunna lösa vårt energibehov på ett miljövänligt och hållbart sätt. Det är inte det minsta kontroversiellt och inget att vara rädd för i vilket fall. Vi skulle till och med kunna använda det när vi marknadsför Arjeplog. Visst finns det en risk att det visar sig att vindkraft inte var lösningen på våra framtida energibehov, men det betyder inte att vi kommer att få skämmas bara för att det bedrevs forskning här.

Efter en mycket trevlig förmiddag, upptäckte jag någon gång vid kl. 13:30 signaturen Grinolles kommentar:

Exakt hur har jorden blivit vackrare, renare, snällare och mindre svältande av det här?
Flummig filosofisk matematik var ordet.

Sedan dess har jag inte kunnat släppa den här kommentaren. Jag har intalat mig själv att jag inte bryr mig, att det inte spelar någon roll, men det har inte fungerat. Förstår ni det oerhörda i denna kommentar?

Jag skulle likna det vid att fråga en konstnär på vilket sätt Rembrandt bidragit till att minska svälten i världen, eller fråga en skådespelare på vilket sätt Meryl Streep bidragit till att göra världen vackrare. Skulle man kanske fråga en musiker på vilket sätt Beethoven gjort världen snällare? Nej, det skulle man inte.

Jag gillar lördagar. Man får först sova ut och kan sedan ägna förmiddagen åt att dricka kaffe och uppdatera sig. Läsa nyheter och bloggar man inte hunnit läsa under veckan och kanske se något tv-program man missat. Man har det väldigt trevligt för det mesta.

Därför tänker jag inte förstöra den trevliga känslan genom att skriva om något allvarligt. När jag letade inspiration till dagens inlägg fastnade jag speciellt för en artikel i Piteå-Tidningen om hur man försöker utveckla matematikundervisningen i Piteå: Matematiken ska bli mer konkret. Jag blev därför inspirerad till att testa mina läsares förmåga att tänka abstrakt, och vad är mer abstrakt än oändligheten?

Att det finns oändligt många heltal tror jag att alla kan acceptera. Tar man ett stort tal så kan man alltid få ett ännu större genom att addera 1, och alltså tar aldrig heltalen slut. De är oändligt många. Frågan är nu: hur många är ”oändligt många”?

Låt oss börja med att jämföra antalet positiva heltal med totala antalet heltal (positiva, negativa och 0). Båda mängderna är oändligt stora, och det visar sig att de också är lika stora. Detta ser man genom att man kan para ihop dem ett och ett:

0   -1   1   -2   2   -3  …
1    2   3     4   5    6  …

Alltså, för varje heltal, finns ett positivt heltal. De är lika många, trots att de positiva heltalen ingår i mängden av alla hela tal.

Frågan är nu, finns det någon större oändlighet? Svaret är att det finns oändligt många större oändligheter, men vi nöjer oss med ett exempel: de reella talen.

De reella talen är mängden av alla hela tal, alla rationella tal (de tal som kan skrivas som kvoten mellan två heltal) och alla irrationella tal. Exempel på irrationella tal är roten ur två och pi, alltså tal med oändliga decimalutvecklingar (redan här börjar det bli ganska abstrakt, för accepterar man ett oändligt antal decimaler följer det att 0.999999…=1).

De reella talen är uppenbarligen oändligt många, och det visar sig att de också är fler än antalet heltal. Det kan man visa genom att demonstrera att de reella talen inte kan paras ihop ett och ett med heltalen. Ett klassiskt bevis är Cantors diagonalargument. Det är ganska enkelt, men man kan ändå få fundera ett bra tag innan man förstår det. Man börjar med att anta att de reella talen är lika många som heltalen. Om det vore sant, kunde man räkna upp dem i en lista på följande sätt:

0.1324981734…
0.4353458778…
0.1343128848…
0.5432349849…
osv.

Hur man än skriver den här listan, visar det sig att man kan bilda ett tal som inte är uppräknat. Detta kan man se genom att först bilda talet som man får från diagonalen av decimalerna, alltså 0.1342…, och sedan ändra varje decimal. Det nya tal man får kommer att skilja sig på minst en plats från varje annat tal i listan, och alltså kan man inte räkna upp de reella talen. De reella talen är fler än antalet hela tal och vi har alltså minst två olika oändligheter.

Okej, så nu har vi alltså konstaterat att heltalen är oändligt många och de reella talen är oändligt många, men den andra oändligheten är större än den första. Det är nu vi kommer till det som ska testa er abstraktionsförmåga.

Vi har här två olika stora oändligheter. Finns det en oändlighet mellan dessa oändligheter? Alltså, för att vara mer precis: existerar det en mängd som är större än mängden av alla hela tal, men mindre än mängden av alla reella tal?

Om någon ger rätt svar innan 19:59 i kväll (20:00 ska jag se Melodifestivalen) så lovar jag att sluta skriva anonymt.

Precis när jag hade accepterat att debatten om Arjeplogsströmmarna och kraftverksbygget är död sprattlar liket till, och en gammal favorit dyker upp på Facebook:

Söker man sig till mörka, undangömda skrymslen på internet visar det sig också att debatten rasar vidare som om man är helt omedveten om världen runt omkring. Alla domstolar har sagt sitt och nu är det klart för att bygga, men det verkar inte som att vare sig de som är för eller emot vill acceptera detta i denna underhållande gästbok.

Visst är det lockande att åter låta sig svepas med och kanske leverera en och annan sanning till kraftverksförespråkarna, men denna gång får det vara. Vi måste kunna försonas och gå vidare. De allra flesta vill det bästa för Arjeplog; sedan är vi inte alltid överens om vad det är.

Jag har ett förslag. Vi som vill komma framåt kan diskutera här på min blogg. De som vill gå bakåt kan få hålla till i Assars gästbok.

Jag återkommer ständigt till min käre vän, den gamla tandkliniken. Vid flera tillfällen har jag beklagat mig över hur besviken jag är på Stiftelsen Arjeplogshus som sålde huset för futtiga 50 000. Vid något tillfälle har jag till och med beklagat mig över att jag inte förstår hur det går till att man köper ett hus för 50 000 kronor och sedan säljer det vidare några månader senare för tio gånger så mycket. För att öka min förståelse har jag satt ihop ett litet diagram:

Jag ska naturligtvis inte spekulera i varför man gör en sådan här affär, men jag kan väl i alla fall säga att jag tycker att det verkar osannolikt att Kurt Jofs inte kände till att huset var till salu när Stiftelsen skulle sälja.

Tillägg: När Bävern 5 såldes ägdes Experience Arjeplog av Jan Edvardsson och Anders Vikström (och inte av Silverhatten Gruppen och Anders Vikström som i det ursprungliga diagrammet). Däremot köpte Silverhatten Gruppen (som ägs av Jan Edvardsson och Kurt Jofs genom CVR Holding) alla aktier i Experience Arjeplog under det räkenskapsår som följde.